Så hör och uttalar du -ed och -s
En liten ändelse kan visa dåtid, plural eller vem som gör något. Utgå från det sista ljudet i grundordet, inte den sista bokstaven, när du väljer uttal.
-ed har tre vanliga uttal
Efter /t/ och /d/ blir ändelsen /ɪd/ och bildar en extra stavelse: wanted och needed. Efter andra tonlösa ljud blir den /t/: walked, stopped och laughed. Efter övriga tonande ljud, inklusive vokaler, blir den /d/: played, cleaned och lived.
Jämför I walk home med I walked home. Walked har fortfarande bara en stavelse. Jämför sedan I need help med I needed help: needed har två. Reglerna gäller regelbundna verb; oregelbundna former som went och bought måste läras separat.
-s följer också ljudet
Efter sibilanter, exempelvis /s/, /z/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/ och /dʒ/, tillkommer en stavelse /ɪz/: buses, wishes och watches. Efter andra tonlösa ljud används /s/, som i cats och books. Efter övriga tonande ljud används /z/, som i dogs och plays.
Two dogs betyder två hundar, medan She plays beskriver vad hon gör. The teacher's desk visar ägande. Samma uttalsmönster används för dessa olika grammatiska funktioner, så du måste också förstå meningen.
En kort övning med återkoppling
Skriv tre par: play/played, want/wanted och book/books. Sätt ändelsen i en hel mening och markera vilken grammatisk information den ger. I She played outside länkas slutljudet till nästa ord; det finns inte nödvändigtvis en tydlig paus.
I en diktamen skriver du det du hör och granskar rättningen efter övningen. Skilj mellan en missad ändelse och ett stavfel. Lyssna sedan på samma mening utan text. Ett tidsord som yesterday ger stöd, men betyder inte att varje verb måste få -ed.
Frågor om ändelser
Ska -ed alltid ha en egen stavelse?
Nej. Regelbundna verb får normalt en extra stavelse bara efter /t/ eller /d/. Vissa adjektiv, exempelvis wicked, har egna uttalsmönster.
Varför låter plural-s ibland som z?
Efter tonande ljud är /z/ det vanliga uttalet. Dogs slutar därför med /z/, även om ändelsen skrivs med s.